Hej alla där hemma i Sverige!
Vi har inte haft något vidare bra TT så här långt som ni kanske förstår. Jag utgår från att ni har följt rapporteringen på vår radiokanal, motorcykelradion. I så fall har ni hört intervjun som Silja och Tomas gjorde häromdagen med mig där vi summerade träningsveckan så långt. Som ni hört så har i princip hela träningsveckan regnat bort för oss. Första träningskvällen, lördagen förra helgen, ställdes in p.g.a. otjänligt väder. I måndags fick jag två varv med varje hoj på upptorkande bana. Dessvärre strulade växellådan på Lightweighten och när det gällde BMW:n tog jag bara ett par lugna varv för att se hur den skulle bete sig i fart för första gången ute på banan. Det hade regnat under dagen och det var fortfarande gott om blöta partier på de lummiga delarna av vägen. Dock fann jag ut att utväxlingen var för hög för mitt tempo och att den var lite för mjuk bak i fjädringen.
I tisdags drog det in mer regn men på onsdagen såg det bättre ut i väderprognosen. Dessvärre drog det in dimma över berget så att vi bara fick köra i fri fart upp till Ramsey och sedan bakom pacecar ner till start och mål. Därefter upprepades proceduren under ytterligare ett varv. Även tordagen ställdes in helt och hållet av regnskäl och de första riktiga varven på torr bana fick vi inte förrän i fredags, alltså det som egentligen var tänkt att vara sista träningsdagen. Träningen var inte så lång och jag hann bara med två varv med BMW:n men fick ändå till ett 117 mph-varv vilket jag var fullt nöjd med. Lightweighten misstände vilket visade sig bero på att bensinpumpen inte fungerade fullt ut. Arrangörerna hade vid det här laget bestämt att göra om tidschemat för att använda även lördagen, det som egentligen var tänkt att vara första tävlingsdagen, till träning.
Jag stack ut på igår förmiddags och gjorde 4 varv med BMW:n och förbättrade snittvarvtiden 119 MPH. Visserligen fortfarande 1,5 MPH långsammare än vad jag kört som snabbast här borta men helt okey med tanke på att det bara var andra riktiga träningstillfället med bra förutsättningar. Under eftermiddagen var det dags för Lightweight-träning. Målet var att hinna köra 3-4 varv men jag han bara till Glen Helen, ca ¼-del in på första varvet innan en förare driftade ut för långt ur en tvär vänsterkurva för att sedan krascha in i skumgummi-balarna som utgjorde ett temporärt skydd där. Det var vrakdelar över hela banan och jag som låg precis hack i häl hade ingenstans att ta vägen förutom att försöka styra igenom olycksplatsen eftersom farten var för hög för att hinna bromsa. Nu bar det sig inte bättre att en av balarna studsade ut framför mitt framhjul vilket fick mig att flyga handlöst över styret vid kollisionen.
När jag reste mig upp kände jag initialt ingenting märkvärdigt i kroppen men efter en kvart började stelhet i nacken göra sig påmind. Flaggvakter och sjukvårdare tog det säkra före det osäkra och la mig på en spineboard. Eftersom det inte gick att ta sig till platsen med ambulans när vägarna är avstängda blev det helikoptertransport till Nobels Hospital i Douglas. Där konstaterade läkarna det jag redan misstänkte att det inte var något fel på ryggraden utan att det var nackmusklerna som fått sig en översträckning i kraschen.
Under natten har krampen snarast blivit värre trots en kur med massage, voltarensalva och tabletter. Jag träffade tävlingsläkaren i morse och vi var överens om att jag inte skulle kunna göra mig själv rättvisa i Superbike-racet idag och jag står därför kvar på den ”stop list” där man automatiskt hamnat när man varit inblandad i en olycka och som betyder att jag inte får köra tills vidare.
Planen är därför nu att försöka ta hand om nacken så gott det går för att se om nackspärren ger med sig i tid för superstock-racet på tisdag. Trista besked för min del men eftersom nacken får ofantligt med stryk på den här banan även när den är helt frisk så finns det inte en chans att jag klarar 6 varv när jag har nackspärr redan från början.
Ikväll ska jag träffa BG-supporterdeltagarna nere på stan i en pub som Peter hyrt åt oss där jag ska visa lite bilder från veckan och berätta lite mer ingående om erfarenheterna så här långt. Jag tror att motorcykelradion har för avsikt att göra en intervju i samband med detta också så där kan ni säkert få lite ytterligare info. Greppet med TT-radio på svenska verkar ha blivit en succe och lyssnarantalet har stigit för varje dag och ska enligt uppgift ha passerat ett gott stycke över 1000 st unika lyssnare om dagen nu. Kul att ni uppskattar upplägget där hemma!
På återhörande!
/Björn